Hagaparken och Rosenlund drabbas hårt av bygget
En ytterst liten rännil av alla resande förväntas använda station Haga vid Hagakyrkan. Så varför anlägga en tågstation vid Hagakyrkan med tanke på de enorma kostnaderna och de enorma naturkonsekvenserna som blir runt kyrkan och parken? Bygget av stationen skulle också drabba det pittoreska Haga under många år – till vilken nytta?
Enligt ansvarig tjänsteman på Göteborg Stads Plankontor anläggs en station vid Hagakyrkan för det ändå blir ett enormt schakt här på grund av att det är ett leravsnitt just här. Det beror inte på att det är en ideal plats för en tågstation eller på att det är speciellt många som inom en radie av 600 meter skulle använda den. Låter ungefär som ”tillfället gör tjuven”. Tjänstemannen har nu slutat arbeta inom kommunen.
Det enorma schaktet ligger precis i hörnet av Eckersteinshuset på Allégatan. Frågan är om huset klarar sig? Och parken och grönområdena runtomkring är beroende av att det finns grundvatten. Att gräva ett såpass djupt 34 m och på sitt bredaste ställe 60 m brett och ca 300 m långt schakt påverkar området kraftigt. Grundvattnet kommer rinna bort. När man la ner rör i Linnegatan som hade en betydligt mindre inverkan på grundvattnet (det var ju inte all så djupt man grävde) tvingades man riva många hus.
Flera instanser som har yttrat sig uttrycker en stark oro över just denna station, b.la. Göteborgs Stadsmuseum. De försöker ändå se positivt på projektet:
Och vid Haga anser Stadsmuseet att Västlänken kommer få mycket stora konsekvenser för kulturmiljön, både ovan och under mark.
– Här måste man gräva sig ned genom ett öppet schakt och delar av parken vid Hagakyrkan, delar av bebyggelsen i Haga och i Vasastaden samt fornlämningar i området påverkas och hotas av Västlänken, säger Cathrine Sjölund Åhsberg.
Problemet just nu är att det inte finns några konkreta planer på hur man skall minimera Västlänkens skador på kulturmiljön. Hur man skall minska konflikten mellan framtidens resande och stadens historiska identitet. Hur man konkret skall rädda miljöer, parkstrukturer, värdefulla byggnader och fornlämningar.
– Ju mer vi utarmar vår stad kulturhistoriskt, desto mindre har Göteborg att erbjuda, säger Tom Wennberg, antikvarie på Stadsmuseet och en av experterna bakom tjänsteutlåtandet.
Miljökonsekvensbeskrivning
Göteborgs Stad genomförde 2014 en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver påverkan och konsekvenser av Västlänken. På sidan 13 och framåt kan man läsa om de allvarliga konsekvenser som en byggnation i området kring Haga skulle medföra. En byggnation som inte bidrar med någon nytta.
Fler skall till Järntorget än till Hagakyrkan
En tågstation 30 meter under Hagakyrkan fyller ingen funktion för kollektivtrafikresenärer. Det är mer logiskt och praktiskt att använda de mer turtäta, lättillgängliga och snabbare alternativen buss, spårvagn eller cykel. Om du nu ens reser till eller från Hagakyrkan.
Av alla som reser kollektivt är det endast 3 – 7 % som reser med tåg. Hur många av dessa skulle välja gå av vid Hagakyrkan? De senaste tillgängliga mätningen som gjordes av Västtrafik (år 2000) visar att det är färre än 2% av alla som reser i Göteborg använder denna hållplats. Så hur få pendlare skulle det bli som skulle använda en station i Haga?
| Hållplats | Summa av- / påstigande | Procentuellt |
|---|---|---|
| Brunnsparken | 91 558 | 37% |
| Drottningtorget | 50 271 | 20% |
| Knutpunkt Hjalmar | 26 954 | 11% |
| Järntorget | 20 884 | 8% |
| Nordstan | 14 386 | 6% |
| Korsvägen | 12 782 | 5% |
| Sahlgrenska | 9 828 | 4% |
| Kapellplatsen | 9 610 | 4% |
| Lindholmen | 7 382 | 3% |
| Hagakyrkan | 5 873 | 2% |
| Totalt | 249 488 | 100% |
Antalet av- och påstigande vid de mest frekventerade hållplatserna år 2000, vilket är den senaste mätningen. Flera linjeförändringar har gjorts sedan dess och nya mål- och bytespunkter tillkommit, men tabellen ger ändå en indikation på viktiga hållplatser.
Hagakyrkan är ointressant som målpunkt för nuvarande stadsutveckling
Det är över 1 km mellan Hagakyrkan och närmaste större planerade nybyggnadsområde – Skeppsbron (se kartan). Det tar ca 15 -20 minuter att promenera dit från Hagakyrkan beroende på ålder och spänst. Det innebär att stationen inte kommer att användas av de som skall till de nya områden som planeras längs Skeppsbron eller linbanan som också planeras här. Idén med Västlänken var ju att kunna resa enklare, snabbare och med färre byten. Om du inte har Hagakyrkan som slutmål så stämmer inte det. Att bygga ut en låg frekventerad hållplats med en tågstation när trafiknoden Järntorget ligger så nära verkar just nu vara ett gigantiskt resursslöseri.
Är det längre än 600 meter till en hållplats väljer folk en annan eller ett annat sätt att transportera sig på. Så skulle Västlänken öka det kollektiva resandet? Att medvetet placera en station vid en plats få använder är inte att ta ansvar för ”bättre kollektivtrafik, både ur miljösynpunkt och av utrymmesskäl. Inpendlingen ökar och det behöver vi lösa.”.
Tvärtom riskerar både bygget och en färdig tunnel att spä på problemen. Göteborgs kollektiv- och persontrafik samt varutransporter kommer tvingas leva med starkt begränsad framkomlighet under de årslånga byggtiderna. Och om restiderna för pendlarna dessutom ökar pga av Västlänkens böj under Göteborg kommer färre välja det kollektiva resesättet – både till Göteborg och inne i Göteborg (har de ändå tagit bilen till Göteborg fortsätter de naturligtivs åka med den).
Skulle tillräckligt många ha Hagakyrkan som slutstation så det motiverar att anlägga en tågstation här med tanke på både enorma kostnader och de enorma naturkonsekvenserna som blir runt kyrkan och parken. Ett bygge som också skulle drabba det pittoreska Haga, handlarna och turismen under många år – till vilken nytta?
